Exempel på tidningsartiklar

Hur skriver man en artikel?

Studera tidningsartiklar på till exempel Sydsvenska Dagbladet eller Aftonbladet.

Intervjufrågor till Macbeth eller Lady Macbeth samt läxa

Uppgiften idag var att tänka dig att du är journalist. Du har fått veta att kung Duncan har blivit mördad och du får chans att intervjua Macbeth eller hans fru Lady Macbeth som misstänks för mordet.

På lektionen skrev ni fem frågor var. Sedan fick ni lämna frågorna till någon som skulle svara på dem som om hon/han var Macbeth eller Lady Macbeth.

Läxan till på måndag den 3 maj är att utifrån dina frågor + svaren du har fått skriva en tidningsartikel. Artikeln ska ha rubrik, ingress och brödtext. Du ska ge nödvändig bakgrundsinformation samt väva in frågor och svar på ett smidigt sätt. Artikeln ska ha en tydlig vinkling, ett fokus. Vad vill du som journalist förmedla med artikeln?

___________________________________

Inlämning senast när svensklektionen startar på måndag eller via mail senast 14:00 samma dag till asa.falk@pub.malmo.se

Hamlet

Idag läste vi en kort sammanfattning av handlingen i Hamlet samt hans berömda monolog "Att vara eller inte vara...". De viktigaste personerna i dramat är:

• Hamlet, prins av Danmark
• Claudius, kung av Danmark (Hamlets farbror)
• Gertrude, drottning av Danmark (Hamlets mor)
• Polonius, kammarherre
• Laertes, Polonius son
• Ofelia, Polonius dotter och Hamlets trolovade

Huvudtemat är Hamlets tveksamhet inför att tvingas hämnas på sin fars mördare. Han lyckas skjuta upp hämndaktionen på olika sätt: genom teaterföreställningen, genom att "spela"sinnessjuk och genom att grubbla och tvivla. Hamlets karaktär kan tolkas på flera olika sätt och han personifierar något djupt mänskligt, därför är dramat fortfarande fascinerande i vår tid.

Blogg för projektarbete

Jag har startat en blogg för kursen projektarbete. Den heter Projektintro och ni hittar den här. I bloggen finns allt vi tar upp på lektionerna i introduktionskursen till projektarbetet.

Fortsättning Macbeth

Nu har jag hittat anteckningarna.

I tisdags pratade vi om begreppen ambivalens, manipulation, skuld och samvete. Macbeth var ambivalent inför att mörda kung Duncan. Han var obeslutsam och vacklade fram och tillbaka. Lady Macbeth utnyttjade hans ambivalenta tillstånd när hon försökte övertyga sin man att det enda rätta var att utföra mordet. Hon manipulerade honom genom att utnyttja hans svagheter och spela på att han inte var en riktig man om han inte vågade etc. När mordet är utfört känner Macbeth skuld. Han plågas av sitt samvete. Han vet att han har handlat orätt och känner ånger. Resten av dramat präglas av att de försöker göra sig fri från sina samvetskval, men det lyckas inte.

Macbeth huvudteman del 2

Idag utvecklade vi de återstående teman som vi påbörjade igår. Uppdatering följer så fort jag hittar min anteckningar från dagens lektion... Här kan ni läsa om morden i Knutby som vi kom in på i samband med Macbeth.

Macbeth huvudteman

Idag läste vi fortsättningen av Macbeth där Macbeth till slut mördar Kung Duncan. Vi diskuterade vilka teman som dramat innehåller. Vi kom fram till följande huvudteman:

• maktbegär
• manipulation
• ambivalens (osäkerhet, obeslutsamhet)
• döden
• skuld/samvete

Vi kom fram till att maktbegäret handlade om att Macbeth och hans fru ville ha högre positioner i samhället: de ville bli kung respektive drottning. Med makt följer status, ofta rikedom, en möjlighet att utföra saker som inte andra kan, möjlighet att bestämma över och kontrollera sin omgivning, man står över andra och känner sig kanske bättre än dem. Detta kan sägas vara orsakerna till beslutet de fattar, nämligen att mörda kungen för att själva komma till makten.

Döden spelar en viktig roll i dramat. Men vilka alternativ fanns egentligen, förutom mord? I stället för att mörda kungen hade Macbeth kunnat tänka över andra alternativ. Vi kom fram till att han hade kunnat vänta och hoppas på att spådomen slog in - att han skulle bli kung ändå. Han hade kunnat förhandla sig till en bättre position. Han hade kunnat försöka vinna sympati genom att skapa en positiv bild av sig själv, bedriva en politisk valkampanj eller genom att skaffa viktiga kontakter. Om han ville använda tuffare metoder kunde han genom skrämseltaktik eller hot sätta sig i respekt för att få andra att förstå att han var någon att räkna med. Han hade också helt enkelt kunnat strunta i häxornas spådom och avfärda det hela som ett osannolikt scenario.

I morgon ska vi utreda begreppen manipulation, ambivalens samt skuld/samvete.

* Ordföklaring: Vi pratade om skillnaden mellan att ha skuldkänslor och ha dåligt samvete idag. Så här förklaras de två begreppen i NE:

samvete är förmågan att känna vad som är rätt och fel. Det betyder att man kan känna skuld när man gjort fel. Om du sagt elaka saker till en vän kan du ha dåligt samvete för det.

Anta att du stulit en sak. Du känner sedan att det inte var rätt. Då är det ditt dåliga samvete som talar. Ibland sägs det att man ska följa samvetets röst. Det betyder att man egentligen innerst inne vet vad som är rätt att göra.

skuldkänslor, plågsamma tankar och känsloupplevelser knutna till personens uppfattning av att ha handlat orätt. Skuldkänslor är knutna till den kontrollfunktion som kallas samvetet. Olika individer har olika stark samvetsfunktion och därmed olika stor förmåga att uppleva skuldkänslor.

Macbeth

Idag läste vi ett utdrag ur Shakespeares drama Macbeth. Jag nämnde att det finns mycket mystik förknippad med just det dramat och att man i teaterkretsar ofta inte nämner pjäsens titel. Man säger istället "det skotska dramat" för att man tror att det vilar en förbannelse över pjäsen. Dramat inleds också med något magiskt, nämligen de tre häxorna. Här är ett klipp ur en filmatisering av Macbeth som gjordes av Roman Polanski 1971.

Vi hoppade sedan en bit till en scen i pjäsen som jag har kopierat (inte den scenen som finns i er bok). Lady Macbeth gör allt för att övertala sin man att de ska mörda den nuvarande kungen, kung Duncan. Vi konstaterade att hon försöker med alla medel. Hon angriper Macbeths manlighet och säger att han är feg och svag om han inte vågar. Bara man har det rätta modet så vågar man, säger hon. Men Macbeth är tveksam av flera anledningar. Dels är kung Duncan gäst hemma hos Macbeth och man mördar inte sin gäst, dels är de kusiner och kung Duncan är dessutom en god människa. Det enda som talar för att han ska genomföra handlingen är ärelystnad och maktbegär. Vi slutade läsa strax efter att vi har fått veta att kungen har gått och lagt sig...

Läxa till på måndag den 19 april är att läsa klart dramat.

William Shakespeare 1564 - 1616

Idag fortsatte vi att prata om vad som hände under renässansen och vi ska under den närmaste tiden fokusera på William Shakespeare som är världens mest berömde dramatiker. Han skrev mest teaterpjäser, men också sonetter. Shakespeares pjäser spelas än idag och många av dem har också filmatiserats i modern tid.

De mest kända pjäserna av Shakespeare är nog Romeo och Julia och Hamlet som båda är tragedier, dvs de har ett tragiskt och sorgligt slut. Pjäserna innehåller eviga teman som kärlek, hat, svartsjuka, maktkamper, konflikter, hämnd, galenskap, övernaturliga fenomen mm. De är skrivna på ett vackert och poetiskt språk och karaktärerna är levande vilket gör att de blir lästa och spelas än idag.

Några av världens mest kända litterära citat kommer ur Shakespeares verk. Klicka på länken för att läsa de mest kända citaten ut Hamlet.

En annan tragedi av Shakespeare är Macbeth som jag berättade om idag. I början av dramat får Macbeth från tre häxor höra en spådom om att han en dag ska bli kung av Skottland. Macbeth tror först inte på spådomen, men hans fru, Lady Macbeth, blir allt mer besatt av tanken på att hennes man ska bli kung. Hon försöker på alla sätt att få Macbeth att mörda den nuvarande kungen för att påskynda spådomen...

Imorgon ska vi läsa ett utdrag ur Macbeth som finns i boken på s 79-84.

________________________________

Bild: Shakespeares teater The Globe i London som har återuppbyggts som den såg ut på hans tid. http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:The_Globe_Theatre.jpg

Renässansen

I tisdags började vi prata om Renässansen och vad som var typiskt för den perioden. Renässans betyder pånyttfödelse och perioden har kallats så för att många ville att den antika kulturen skulle "födas på nytt". Under renässansen, som man brukar avgränsa från sent 1300-tal till slutet av 1500-talet, hände en hel del i Europa. Italien var centrum för utvecklingen under den här perioden. Boktryckarkonsten gjorde att renässansens idéer lättare kunde spridas. Man började också skriva på folkspråk, t ex på italienska, istället för på latin som hade varit vanligt under medeltiden.

Renässansen innebar inte en extrem brytning med medeltiden utan det skedde en gradvis utveckling inom konst, litteratur, arkitektur och vetenskap. Ekonomin blev bättre i många europeiska städer och i vissa kretsar började man hävda individens rätt att utvecklas.

Vetenskapsmannen Galileo Galilei (1564-1642) lyckades bland annat utveckla en kikare genom vilken han kunde observera stjärnor och andra planeter. Genom sina observationer la han fram teorin om den heliocentriska världsbilden, dvs att solen var i centrum och att de övriga planeterna kretsade runt solen. Redan tidigare hade vetenskapsmannen Copernicus kommit på samma sak, men han vågade inte riktigt lägga fram sina upptäckter eftersom de gick emot den katolska kyrkans övertygelse om den geocentriska världsbilden, dvs att jorden skulle vara i centrum.

Man började forska empiriskt och prövade sina teorier mot verkligheten under Renässansen och empirismen skulle växa sig ännu starkare under den följande epoken som brukar kallas för Upplysningstiden.