Två grekiska myter och två dikter av Sapfo

Idag repeterade vi vad vi gick igenom förra gången om Antiken. Vi läste också två dikter av Sapfo från ungefär 600 fKr. Enligt den här texten ur Wikipedia så finns det inga säkra belägg för att hon var lesbisk, kanske var hon bisexuell, men man vet inte. Hon levde på ön Lesbos och hon avslutade sitt liv genom att kasta sig ut i havet från en hög klippa. Här började vi prata om SVT-dokumentären som visades förra veckan och som handlar om homosexualitet i hederskulturer. Se den här. Jag tyckte den var hemskt sorglig och man förstår verkligen vilket dilemma dessa individer har hamnat i!

Vi pratade om att Sapfo beskriver passion och åtrå väldigt tydligt i dikten "Gudars like tycks mig den mannen vara". I dikten "Plejaderna sjunkit" verkar det som om hon väntar på någon, men tillfället har gått henne förbi. Det verkar vara för sent för henne att få sin älskade, eller så var hennes kärlek inte besvarad. Förbjuden eller olycklig kärlek är universella teman som vi fortfarande fascineras av i modern tid.

Myter är berättelser som försökte förklara något som människan inte riktigt kunde förstå, t ex hur världen har skapats, årstidernas växlingar eller varför det finns ondska och sjukdomar. Vi läste två sådana myter. Om du har glömt vad myten om Persefone handlar om kan du läsa den här. Den andra myten vi läste kallas för Pandoras ask och handlar om Pandora som inte kunde låta bli att öppna en ask hon hade fått i bröllopsgåva. När hon gjorde det flög all världens sjukdomar och olyckor ut. Det enda som blev kvar när hon stängde asken var hoppet. Därför brukar man säga att det sista som överger människan är hoppet, även om en situation ser helt omöjlig ut. Myten försöker förklara varför det finns ondska och hemska saker i världen.