Dantes och vårt helvete

Idag fortsatte vi med Medeltiden. En av de viktigaste författarna som levde under medeltiden var Dante Alighieri (1265-1321). Dante levde i Florens i Italien, men efter att han hade hamnat i politiska konflikter tvingades han lämna sin hemstad och han kunde aldrig mer återvända dit. Man kan säga att han levde i exil.

Florens, Italien
Bild: http://goitaly.about.com/od/florenceitaly/ig/Florence-Picture-Galleries/Florence-Boboli-8 (Martha Bakerjian)

Dantes mest kända verk är Den gudomliga komedin (La Divina Commedia). Den handlar om en vandring genom helvetet (inferno), skärselden (purgatorio) och paradiset (paradiso). I början av berättelsen har Dante sällskap av den romerske poeten Vergilius, men när han når paradiset följer hans ungdomskärlek Beatrice med honom. Den gudomliga komedin är mest känd för Dantes beskrivning av hur han tänkte sig helvetet och vilka människor eller synder som skulle bestraffas där. Dante utgick från de sju dödssynderna:

Högmod (storhetsvansinne, fåfänga, övermod, hybris)
Girighet
Vällust (otukt eller begär)
Avund
Frosseri
Vrede (i vissa fall även hämnd)
Lättja (likgiltighet)
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%B6dssynderna

Ibland finns även svek med. Vi hade med svek, men inte högmod när vi diskuterade dödssynderna under lektionen. Dante tyckte att svikare och förrädare skulle straffas absolut hårdast i helvetet. Därför fanns Brutus och Cassius som mördade den romerske kejsaren Julius Caesar allra längst ner i helvetet. Tillsammans med dem fanns också Judas Iskariot eftersom han förråde Jesus och därmed underlättade för de romerska myndigheterna att gripa honom. Dante ansåg att dessa tre var de största förrädarna som han kände till. Då får man tänka på att Dante ju levde långt före vår tid, så han kunde bara känna till vad som hade hänt före år 1300 egentligen.

Vi ritade en bild av hur vi tänker oss helvetet idag (om vi tror att det finns ett helvete över huvud taget). Vilka syndare och brottslingar skulle vi placera där? Vi enades om att hålla oss till vad som ryms inom den svenska skolans värdegrund och svenska lagar i vår diskussion. Vi fortsätter att prata om det i morgon.

Ordförklaring: Kätteri som vi pratade om betyder att man avviker från det kyrkliga lärosystem som råder under en viss tid. Om man t ex inte var katolik under Medeltiden så var man en kättare.